ettstyckeulrica

Jag är rädd för bollar, något som kom fram aningen väl mycket idag på jumpa, "ullis du ska attaker int fara undan" haha. Och insekter. att ta ut en spindel från sitt rum, hur liten den än må vara är något som får min puls upp i höga slag/minut
Den värsta känslan är total maktlöshet.
Den bästa känslan är total glädje.
Jag är bäst på att äta choklad, komma för sent till skolan, skratta konstigt och sova länge.
Jag är sämst på låta bli att äta choklad, komma i tid till skolan, skratta normalt och stiga upp tidigt.
Sist jag grät var för att det är ganska skönt att gråta ibland.
När jag vill tänka sätter jag mig ner, stirrar och börjar min tankeverksamhet. och ser tydligen ytterst bekymmrad ut, hehe.
Nu tänker jag på den sista uppgiften i fake matteprovet som är heeeelt omöjlig att lösa. "-men jag skrattar varje dag"
Idag har jag sett på del 2/3 av julshowen tillsammans men alla andra i skolan och skrattat, och skämts lite över falsksång. visat mina ypperliga kunskaper i engelska genom att ha skrivit in en massa random bullshit i provet som förhoppningsvis är ganska rätt. tagit min bollrädsla ytterligare ett steg högre upp i räddhetsfaktorn. lagat mat, och sovit en timme.

Ikväll ska jag se klart svts dokumentär ""dom kallar oss artister" med oskar linnros (jaaa!) ock kanske öppna mina finskaböcker.(ehe.)
När jag vaknar på morgonen snoozar jag tills jag anser mig vara såpass vid medvetande att jag är kapabel att stiga upp. 
I somras var jag inte speciellt brun. som vanligt.
Jag lyssnar på musik på svenska. för jag tycker lyrik är viktigt och jag förstår inte allt på engelska. svenska är också liksom närmare, på något sätt...

Jag pratar om det som är viktigt.
Jag tycker om allt som är vackert.... och blir riktigt glad i själen när jag tänker på det.

så nu vet ni de.

ha de bra!