We don't waste no precious time

Är man född 94, har gått en normal skolgång och valt att ta studenten på tre år har man några riktigt "trevliga" veckor framför sig (Ni som är i samma situation som mig: you know what i mean. Ni som varit i samma situation som mig: you know what i mean.)
 
Nåväl, sånt händer. I onsdags gjorde dock vår skola allt de kunde för att få oss abiturienter att glömma allt vad 2000-talet och studier heter. Ungefär såhär gick det till....
 
Jag steg upp klockan sex och gick i den arla morgonstunden till skolan. Det var tyst och lugnt, och hade det inte varit för den arla morgonstunden hade jag nog riktigt kunna njuta av ögonblicket. Vi roadade, som vanligt, och färdades till ett ställe som skulle föreställa år 1395. Jag drog på mig mina nunneklälder och hälsade våra gäster bönderna välkomna. Vi var mecklenburgare och sympatiserade med drottning Margareta. Pesten härjade och livet var nog ganska eländigt. Men nunnan Astrid var glad. Hon pratade om växter, medicinnunna som hon var, drog dåliga skämt om sin nunnekollega som inte var sen med att replikera och hon sjöng tilsammans med nunnekollegan latinska sånger med egengjorda melodier. Hon bjöd på persilja åt väktare, narrar, matnunnor och hantverkare, för persiljan skyddar mot trollen. Hon åt rotsoppa med bröd och nunneduken blåste konstant av hennes huvud på grund av vinden.
 
En helt vanlig dag i vår skola. Vad gjorde ni i onsdas? Kan varmt rekommendera att vara nunna, det är väldigt roligt. Jag och nunnekollegan har dock en drömm om att gå med våra nunnekläder på på stan, det tycker vi skulle var ännu mera roligt. 
 
Nåväl, inte slipper vi alltför lätt undan vi heller. I fredags spenderade vi hela vår skoldag med textkompetenshäftet. Det kallades prepp och vi satt hela förmiddagen och skrev ungeför som vi skulle göra på riktigt. Jag skrev om en Selma och en som kallade sig själv för "jag". Jag tror det gick bra, men det återstår att se.
 
Nu är det helg och jag har glömt min telefon i en bil. Mamma frågade mig hur det känns att vara utan telefon hela helgen. Det kunde jag inte riktigt svara på för det hade jag aldrig varit förut. Men imorgon kan jag återkomma med svar. Hittills har det gått bra.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback