One Last Tour
Mitt jullov i år har bestått av två extraordinära saker, förutom de vanliga sovmornarna, det vanliga julfirandet, julklapparna, kalle anka, chokladen, nattpromenaderna i månskensljuset, släkten osv. osv. osv
Det började med en tidig väckning på en madrass. Vi åkte tåg och anlände till den kungliga huvudstaden. (nej, vår huvudstad är nog inte riktigt kunglig, men jag tycker uttrycket är så fint så det får ta sig över kvarken och tillämpas på vårt svar till sthlm. hehe...)
Trots vår brist på erfarenhet av staden i fråga klarade vi oss med hjälp av engelskan, kvinnoförstånd och en iphone i storstan, och hittade viktiga platser som t.ex. spårvagnar, vårt hostell och arenan där vi skulle se SWEDISH HOUSE MAFIA! Ja, detta var alltså målet med vår resa.
Swedish House Mafias konsert var verkligen awesome. Deras ljusshow var nog den bästa, och antagligen dyraste jag någonsin sätt. Musiken var precis som jag tycker den ska vara, hårda beats, taktfast, lite lätt igenkännbar melodi där emellan och dansant. Jag älskar när basen är så hård att den ekar en halv takt till, och det är det enda man hör och känner. Jag älskar att räkna takter och se hur allt passar så bra ihop, en takt besående av fyra delar, fyra takter som passar ihop, två och två, och sist och slutligen åtta takter som blir en helhet. Jag kan inte blanda bort mig i takterna , hur gärna jag än försöker. Jag älskar melodierna som är så lätta att minnas och bli glad av. Och jag älskar att dansa. JAG ÄLSKAR HOUSE, och är väldigt tacksam över att ha fått uppleva den bästa housen som finns just nu.
(Ursäkta något random ställe varifrån jag tagit denna bild. Tror dock inte ni kommer upptäcka stölden ifråga, men blogg är inte SÅ välbesökt)
Det bästa var nog när de spalade Don´t You Worry Child, det var mäktigt. Det var även roligt när de samplade Adrian Lux, för det hade jag inte förväntat mig. Men det allra allra bästa var nog slutet när de spelade Save The World, med konfetti, serpentiner, ballonger, lysande telefonskärmar över hela arenan och allsång. Jag hade totalt glömt bort låten ifråga, men det var så bra, det tog aldrig slut och jag var så glad. Jag visste åtminstone vem jag skulle rädda världen med. "We're gonna make it, you and I. We're gonna Save The World tonight." Mäktigt! Jag blir helt sprudlande glad bara jag tänker tanken.
Sedan somnade vi lyckliga i själen i vår dubbelsäng på hostellet med pyjamasbyxorvandrande ryssar. (allt ska man vara med om, haha)
Nästa dag vandrade vi omkring i centrum och jag shoppade en gul byxdress som jag ska öva mina symaskinstalanger på, en vacker svart klänning som jag gärna skulle vilja bosätta mig i, och ett par socker. Man kan aldrig få för många par sockor, sa hon med över 40 par.
Den andra extraordinära saken på mitt jullov skriver jag om i ett annat inlägg. Jag vill ju inte ge er en överdos av mina upplevelser heller. Kan mycket väl vara lätt hänt med tanke på min uppdatering.
Kommentarer
Trackback
