ettstyckeulrica

Det börjar gå utför när man har en Taylor Swift låt i huvudet, och till och med tycker den är bra. Eller när man vaknar utvilad före klockan sex på morgonen, för att man gick och sova före sista frågan hann klinga ut i vem vet mest kvällen innan. (Det var det enda jag kom på som var synonymt med 20:30)

 

Ni som har något sånär sinne för retorik förstår av dessa två ovanstående meningar att dessa saker är något som nyss har inträffat mig. Och det var allt jag ville säga.

 

Eller förresten.

 

Det närmaste perfektion jag kommit på ett tag var att gå ut och gå i den stilla sommarkvällen här på landet, där det är helt tyst och vindstilla, där solen lyser sina sista varma strålar över det vackra sommarlandskapet. Och jag hör denna på repeat, där jag går längs grusvägen och ler för mig själv.  

 

Solen går upp över din kind.

Hur vackert är inte det.